"En natt i mitten av november vaknade Maria av värkar och gick från sitt bostadsrum ut i ladugården. Där födde hon vid 4-tiden på morgonen stående och utan större besvär en pojke, som var vid liv. Så snart barnet var fött, doppade Maria ned det i ett kar med vatten, som stod i ladugården, och höll det under ytan tills det dött."

Detta är berättelsen om Marias förstfödda son. Fadern var troligtvis en dräng som arbetade på gården där hon var anställd som piga. Att föda barn utanför äktenskapet var under 1800-talet djupt skamfyllt för kvinnor. Lät de barnet leva var det ett bevis för deras omoraliska karaktär, om de tog livet av barnet kunde de dömas till långa fängelsestraff om brottet upptäcktes.

Maria Winters son hittades i en källa där han hade sänkts ner av sin mor efter mordet. Maria dömdes till ett långt fängelsestraff, varefter hon lämnade Sverige för att söka lyckan i Danmark. Trots traumat efter hennes första graviditet blir hon på nytt gravid många gånger, och varje gång tar hon livet av barnen direkt efter födseln. Med så många offer kan Maria räknas till en av våra värsta seriemördare. Här berättas historien om en kvinna som drivs till den yttersta ondskan, och hur hon till slut mötte sitt öde. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning.