Inga-Britt Ahlenius är ekonom och har haft uppdrag som tjänsteman inom svensk offentlig förvaltning och internationella organ. Vi pratar om hennes erfarenheter.

Inga-Britt har varit

- anställd vid Finansdepartementet från 1975 och var åren 1987–1993 departementets budgetchef

- generaldirektör och chef för Riksrevisionsverket 1993–2003

- ledamot i den utredning som tillsattes av Europaparlamentet och som undersökte misstankar om korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen. Utredningens rapport ledde till att kommissionen Santer tvingades avgå år 1999.

- chef och ansvarig för den nya revisionsmyndigheten i Kosovo under FN:s administration under ett år 2003-2004

- undergeneralsekreterare för FN:s internrevision 2005 – 2010.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Några citat från boken:

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige sträckts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerades av män domineras idag av kvinnor.

I den mjuka staten undersöker Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär.

Det svenska samhället har sedan 1960 talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice). Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kravet på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och om det alltid är önskvärt.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majoritet i skolan och på andra samhällsområden – i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.”

Många institutioner som är särskilt viktiga därför att de påverkar tänkandet i samhället och som tidigare styrdes av män domineras nu av kvinnor: universiteten, kultursektorn, kyrkan, rättsväsendet, skolan och dagspressen (i någon mindre grad). Uttrycket ”kvinnors långa marsch genom institutionerna” hänför sig till att typiskt kvinnliga värderingar och prioriteringar kan förväntas få att större genomslag i samhället och på åsiktsbildningen. Allt flera kvalificerade jobb i det offentliga går till kvinnor, medan män går till näringslivet där behovet av teknologer och arbetskraft utan högre utbildning är större. Kvinnor dominerar i alla organ av betydelse från grundskolan och de är i så gott som i alla skolsammanhang i majoritet.

Forskningen om psykologiska könsskillnader ger starkt stöd åt den könsdemografiska hypotesen: kvinnor är mjukare, mindre aggressiva och mindre hierarkiskt inriktade än män, vilket slår igenom när det gäller såväl personlighetsdrag och värderingar som intressen och kommunikationsstil. Kvinnor är mer tillmötesgående samtidigt som de uppvisar betydligt högre grad av neuroticism. Mäns aggressivitet är oftare fysisk och direkt, medan kvinnors är indirekt och tar sig sociala uttryck, såsom uteslutning från gruppen.

Män värderar makt, prestation, stimulans och njutning (hedonism) mer än vad kvinnor gör, medan kvinnor värderar välvilja och att värna om andra människor, även människor de inte känner och miljön (universalism) mer än vad män gör.

Kvinnor är generellt mycket mer intresserade av människor och män mycket mer intresserade av saker. Män är därför också mycket mer intresserade av teknik och av vetenskap och matematik. Män är generellt betydligt mer villiga än kvinnor att ta risker, såväl fysiska som intellektuella. Det gör att män misslyckas oftare än kvinnor, men också att de oftare än kvinnor belönas med framgång.

Ett samhälle kallas maskulint om könsrollerna är klart åtskilda där män anses vara bestämda, hårda och inriktade på materiell framgång, medan kvinnor anses vara blygsamma, mjuka och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle kallas feminint om könsrollerna överlappar: både män och kvinnor antas vara blygsamma, mjuka och fokuserade på livskvalitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta Gröning är journalist, författare, filosofie doktor i historia, opinionsbildare och har varit engagerad i Liberalerna.

Lotta Gröning har skrivit en mycket intressant bok, Från folkhem till Facebook; tre essäer om socialdemokraternas demokratisyn.

Vi talar om Lottas beskrivning av hur socialdemokratin förändrats, genom en skildring av tre partiledare och frågor som de fick hantera. Det är Olof Palme och tankarna om ekonomiska demokrati, och löntagarfonderna. Ingvar Carlsson och EU-valet, när Socialdemokraterna övergav tankarna om ekonomisk demokrati (arbetarkonservativ demokrati) och i stället accepterade den liberala demokratin. Samt Stefan Löven och decemberöverenskommelsen, och januariavtalet, som innebar att Socialdemokraterna blev ett mer renodlat maktparti (partieliternas demokrati).

Här är en länk på Wikipedia om löntagarfonderna https://sv.wikipedia.org/wiki/Löntagarfonder

Från boken kan bl.a. följande återges beträffande frågan om ekonomisk demokrati:

S 42 Palme 1973: ”Har man en gång valt demokratin kan man inte sedan efter behag begränsa den till vissa livsområden”

Men Palme framhöll samtidigt att demokratin måste vara handlingskraftig och att det var partiets starka organisation som skulle stå för handlingskraften.

S 43-44 S I partiprogrammets allmänna grundsatser under rubriken demokrati slår partiprogrammet fast att den ekonomiska demokratin är lika självklar som den politiska. Socialdemokraterna vill ”ställa produktionens inriktning och produktionsresultatets fördelning under demokratisk kontroll. Målet är att göra alla människor till likvärdiga medarbetare i uppgiften att förvalta och förkovra de produktiva tillgångarna i samhället”.

Demokratin ska också genomsyra arbetet. ”Arbetet måste ingå i ett socialt sammanhang, där arbetets frukter används för att tillfredställa indviduella och gemensamma behov. Därför måste bestämmanderätten över produktionen läggas i hela folkets händer Produktionen måste organiseras så att varje människa kan känna trygghet till liv och hälsa i arbetet. Därför måste de anställda vinna bestämmande över förhållandena i företagen”.

S 44 När det gäller näringslivet är förändringen tydlig: medborgarrätt går före äganderätt, naturtillgångarna ska vara i statens ägo, kraven på rationalisering inom jordbruket ökas. Industri och handel och samfärdsel måste utvecklas med hänsyn till medborgarnas behov av arbete,varor och tjänster”.

”Den tekniska utvecklingen underordnas medborgarnas intressen. I detta syfte svarar samhället för planeringen av de samlade forsknings- och utvecklingsinsatserna”.

Samtidigt som 1975 års partiprogram lade grunden för Olof Palmes politik och visioner om socialdemokratin som ett löntagarparti innebar det också att staten skulle vara den förlängda armen till medborgarna via centrala partifunktionärer. Demokratin riskerade därmed, tvärtemot Palmes intentioner, att toppstyras. Dessutom kom den svenska modellen och samarbetet med näringslivet att skadas när lagstiftning ersatte samverkan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.