Hur vet vi egentligen hur gammal jorden är? Vad räknas som evidens – och vad är tolkning? Och kan tro och naturvetenskap mötas utan att fastna i skyttegravar?

I det här avsnittet möts geologen Birger Schmitz, aktuell med »Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg«, och Göran Schmidt, civilingenjör och ungjordskreationist, i en debatt om jordens ålder, dinosauriernas utdöende och vetenskapens grundantaganden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan en forskare vid ett svenskt universitet avvisa etablerad empirisk forskning inom geologi, biologi och kosmologi? Och vad händer när trosbaserade antaganden ställs bredvid den naturvetenskapliga metoden?

Det här är ett specialavsnitt av Fri Tanke-podden, hämtat från ett samtal som ursprungligen publicerades i Genesispodden 2.0. I avsnittet samtalar Christer Sturmark med Ola Hössjer, professor i matematisk statistik och uttalad ungjordskreationist. Hössjer menar att jorden skapades av Gud för omkring 6 000 år sedan på sex 24-timmarsdygn och att dinosaurier levde samtidigt som människor, medan Sturmark prövar resonemangen ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv.

Välkommen att lyssna till ett ovanligt och tankeväckande samtal om epistemologi, vetenskap, tro och hur vi människor formar våra världsbilder.

Samtalet går även att se i videoformat här: https://www.youtube.com/watch?v=gVBzbqbY6aY&t=147s

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem var kvinnan vars teorem förändrade fysiken men vars namn få känner till? Hur är det att ägna sitt liv åt vetenskap i en värld där kvinnor inte anses höra hemma? Och kan en formel avslöja något om verklighetens innersta väsen?

I veckans avsnitt möter vi författaren och teknikhistorikern Julia Ravanis, aktuell med boken »Emmys teorem«. Ravanis berättar om den banbrytande forskaren Emmy Noether – kvinnan vars teorem blev avgörande för hur vi förstår sambandet mellan naturens lagar och symmetrier. Samtalet handlar om Noethers kamp för att bli accepterad i den akademiska världen, hennes betydelse för kvantfysiken och hur hennes sätt att tänka förändrade både matematiken och vårt sätt att se på verkligheten.

Foto: Viktor Gårdsäter

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan AI bli genuint kreativ och medveten? Vad händer när människor börjar känna för AI som för sina vänner? Och vad gör det med vårt samhälle, vår etik och våra relationer?

Gäst i veckans podd är Joel Hellermark, entreprenör, AI-innovatör och grundare av Sana Labs. I det här samtalet reflekterar han över hur artificiell intelligens kan förstärka mänskligt tänkande, driva fram vetenskapliga genombrott och förändra hur vi lär oss – snarare än att ersätta oss.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kan vi lära oss av historiens återkommande mönster? Varför faller ordningar samman? Och hur kan demokratin skyddas när auktoritära krafter växer sig starkare?

I det här avsnittet möts Martin Kragh, aktuell med boken »Historiens återkomst«, och Kristian Gerner, professor emeritus i historia. De diskuterar krig, maktförskjutningar och försök att skapa hållbara världsordningar – från Thukydides till vår tid.

Inspelat live den 10 september 2025 under ledning av Christer Sturmark.

Foto: Paulina Stoltz

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster i veckans podd är fysikern Ulf Danielsson och författaren Björn Ranelid, som tillsammans är aktuella med boken »Människan är ett mirakel«. Samtalet rör sig mellan vetenskap och litteratur och skildrar hur deras samarbete tog form – från tv-debatt till bok. Tillsammans diskuterar de livets gåtor, medvetandets mysterium och den mänskliga kreativitetens gränser.

Vad innebär det att tala om människan som ett mirakel? Kan vetenskap och poesi berika varandra? Och hur finner vi ord som rymmer både förundran och förståelse?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckans podd är forskaren Birger Schmitz, aktuell med boken »Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg« som rör sig i gränslandet mellan geologi, astronomi och biologi. Redan som barn byggde han sitt eget lilla naturhistoriska museum och fascinationen för jordens historia och de stora existentiella frågorna har följt honom sedan dess. I avsnittet berättar han bland annat om sin väg in i forskningen, om mötet med Nobelpristagaren Luis Alvarez och om den kosmiska katastrof som förändrade livets villkor på jorden.

Hur vet vi egentligen att det var en meteorit som utplånade dinosaurierna? Vad säger jordens historia om vår egen sårbarhet? Och kan förståelsen av evolutionens slump och kausalitet lära oss något om vår plats i universum?

Ta gärna en titt på Birgers bok här: https://fritanke.se/bokhandel/bocker/dinosauriernas-dod-meteoriterna-och-livets-vag/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckans podd är filosofen Melina Tsapos, aktuell med avhandlingen »Dimensions of Conspiracy: An inquiry into the cognitive and epistemic standing of conspiracy theories«. Hon forskar om hur vi förstår, bedömer och lever med konspirationsteorier – ett ämne som fått förnyad aktualitet under senare år. I samtalet berörs allt från 9/11 och covid-pandemin till klassiska filosofiska frågor om kunskap, rationalitet och Gettier-problemet. Vi diskuterar även psykologiska aspekter av konspirationstänkande och var gränsen går mellan ett kritiskt sinne och psykiatriska tillstånd som paranoia.

Varför tror människor på konspirationsteorier, och kan det ibland vara rationellt att göra det? Hur skiljer vi mellan sunt ifrågasättande och destruktiv misstro? Och vad kan konspirationsteorier lära oss om mänsklig nyfikenhet, tillit och kunskapens gränser?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.