Folkbildningen växte fram tillsammans med folkrörelserna och bidrog till att demokratisera Sverige. I studiecirklar och folkhögskolor har människor fått möjlighet att lära tillsammans, pröva argument och göra sina röster hörda. Men vilken roll spelar dessa mötesplatser i dagens demokrati?

I det här avsnittet samtalar vi om folkbildningens betydelse för gemensam kunskap, delaktighet och möten mellan människor som tycker olika. Hur påverkas verksamheten av ansträngda ekonomiska villkor och tuffare krav på mätbara resultat? Hur kan folkbildningens frihet förenas med insyn och kontroll av offentliga medel? Och vad behövs för att folkbildningen ska vara en demokratisk kraft också i framtiden?

Medverkar gör Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Christer Nylander, omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet, Felicia Hedström, rektor för Jakobsbergs folkhögskola, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och förbundsordförande för Folkuniversitetet.

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia och spelades in vid Bokmässan i Göteborg i september 2026. Arrangörer av samtalet var Folkbildningsrådet och Forum för levande historia.

• Vad i samtalet om folkbildningens historiska roll tycker du är relevant för demokratin i dag?
• Sverker Sörlin talar om att vi behöver ”veta tillsammans”. Vad tänker du att människor behöver ha gemensam kunskap om för att demokratin ska fungera?
• Var möter du människor med andra erfarenheter och åsikter än dina egna? Vad behövs för att ni ska kunna lära av varandra även när ni tycker olika?
• I samtalet diskuteras hur folkbildningens resultat ska bedömas. Vad kan mätbara resultat säga om folkbildningens betydelse för demokratin, och vad riskerar att gå förlorat med ett ensidigt fokus på det mätbara?
• Hur tycker du att statens krav på insyn och kontroll kan förenas med folkbildningens frihet att bestämma över sin verksamhet?
• Vilka lärdomar från folkbildningens sätt att arbeta med demokrati och delaktighet skulle kunna vara användbara i din egen verksamhet eller i andra sammanhang där du deltar?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en demokrati har barn och unga egna rättigheter. De ska skyddas mot diskriminering och kränkningar, få komma till tals i frågor som berör dem och få sina rättigheter respekterade också när samhället ingriper. Men hur ser det ut när rättigheterna möter verkligheten?

I skolan handlar det bland annat om hur väl barn och unga skyddas från diskriminering och utsatthet. Samtidigt beskrivs barn och unga allt oftare som problem som samhället behöver hantera. Vad händer då med rättighetsperspektivet? Och hur ser vi till att mänskliga rättigheter inte trängs undan när politiken försöker lösa svåra samhällsproblem?

I det här avsnittet samtalar vi om barns och ungas rättigheter – och om vad respekten för dem säger om demokratin och rättsstaten.

Gäster är Fredrik Malmberg, generaldirektör vid Institutet för mänskliga rättigheter, Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman, och Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Vilka utmaningar i förhållande till barns och ungas rättigheter tycker du är särskilt allvarliga i dagens Sverige?
• Vad tror du är det viktigaste att göra för att barns och ungas rättigheter ska stärkas i Sverige?
• Vad tänker du händer med barns och ungas förtroende för samhället om de upplever att deras rättigheter inte respekteras?
• Känner du igen beskrivningen av en förändrad syn på barn och unga?
• Har du sett exempel på reformer som är tänkta att lösa samhällsproblem, men som du tycker kan begränsa barns och ungas rättigheter?
• Vilket ansvar har vuxna att lyssna på barns och ungas erfarenheter?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en demokrati behöver människor kunna lita på att staten fungerar som det är tänkt. Politiska beslut ska genomföras, offentliga resurser användas ansvarsfullt och reformer följas upp för att se om de får de effekter som var avsedda. Därför spelar oberoende granskning en viktig roll i ett demokratiskt samhälle.

Hur vet vi om myndigheter når sina mål? Vad händer om viktiga brister inte upptäcks eller åtgärdas? Och vilken betydelse har oberoende institutioner för att demokratin ska fungera långsiktigt? I det här avsnittet samtalar vi om Riksrevisionens roll i demokratin och varför insyn, uppföljning och ansvarsutkrävande är viktigt för tilliten till det offentliga.

Gäst är Christina Gellerbrant Hagberg, riksrevisor vid Riksrevisionen. Samtalet leds av Bodil Sundén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Varför är oberoende granskning viktig i en demokrati?
• Hur vet vi att politiska beslut faktiskt får de effekter som var tänkta?
• Märker du av krav på uppföljning eller kontroll av offentlig verksamhet?
• Vad krävs för att granskning ska bidra till lärande och förbättring – inte bara kontroll?
• Vad händer med tilliten till offentlig sektor om människor upplever att offentligfinansierade verksamheter inte följs upp tillräckligt?
• Finns det någon risk att offentligfinansierad verksamhet följs upp för mycket, exempelvis att det tar för mycket resurser att administrera och rapportera?
• Vilken betydelse har transparens och insyn för människors förtroende för myndigheter och demokratiska institutioner?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.