Couverture de Bryta Bröd

Bryta Bröd

Bryta Bröd

De : Sébastien Boudet
Écouter gratuitement

Offres de saison | 0,99 € par mois pendant les 3 premiers mois

5,99 €/mois par la suite. Des conditions s’appliquent. Annulation mensuelle possible.
À propos de ce contenu audio
När Sébastien Boudet, en surdegsbagare ger sig in i matsystemets alla hörn och skrymslen och vänder på varje sten. Han bjuder in matproducenter, experter och matprofiler där inga frågor är för svåra att ställa.Copyright 2023 All rights reserved. Sciences sociales
Épisodes
  • TORBJÖRN ÖCKERMAN #89 - Bonden som blev sin egen mellanhand: varför Sveriges beredskap börjar hos de små bönderna
    Oct 30 2026

    Avsnitt 89: Torbjörn Öckerman – “Det är inte gulligt, det är allvar”

    Vad händer när bönderna blir det svagaste ledet i sitt eget matsystem? Torbjörn Åckerman driver tillsammans med Linda Jädra Prästgård i Uppland, ett ekologiskt jordbruk på heltid drygt fyra mil från Stockholm. De odlar, mal, pressar och säljer själva. Ungefär 75 % av tiden går åt till att förädla och sälja direkt, eftersom mellanhänderna alltid har tagit marginalerna.

    Torbjörn började i landsbygdsutveckling i Nicaragua, Tanzania och Vietnam. Därifrån har han med sig en skarp slutsats: småskaligt jordbruk är inte gulligt, det är allvar. Små bönder producerar ungefär 70 % av världens mat, och ändå handlar striden om marken. Den insikten går som en röd tråd genom hela samtalet, från vetefältet vid Jädra till frågan om vem som egentligen äger Sveriges beredskap.

    Vi pratar om vad som händer med jorden när man odlar höstvete efter höstvete, och varför det bara går så länge konstgödseln finns. Torbjörn visar hur gröngödsling kan ersätta djurgödsel, varför fosforn ändå är det som aldrig går ihop och varför det cirkulära jordbruket är mer myt än verklighet. Vi pratar om betesdjuren som får stryk medan djurfabrikerna är det egentliga problemet. Vi pratar också om “fossilfri” diesel, som bara är fossilfri i sista steget.

    Sedan går samtalet över till ekonomin. Torbjörn uppskattar att bonden får 3–9 % av matkronan, att stödet per hektar premierar fel saker och att konsumenten betalar tre gånger för maten: i kassan, via skatten och med miljön. Han vill hellre stödja efter hur många som arbetar på marken. Vi går igenom kilopriser mot näring, momsen på ekologiskt och Krav-märkningen, och varför det inte borde vara konsumentens jobb att välja rätt.

    Beredskapen är samtalets tyngdpunkt. Livsmedelsverket bad honom en gång räkna på krisproduktion, och svaret var 20 gånger mer mjöl och 40–50 gånger mer olja än vad som produceras i dag. Torbjörn ställer silon i Norrland mot 250–300 levande gårdar med små kvarnar och beskriver motståndet mot småskalighet som ett proxykrig. Han förklarar också varför han står utanför LRF.

    Mot slutet vänder vi oss framåt. Hur kan nya bönder komma in när markvärdet stänger dörren? Torbjörn pekar på Bonde 2.0, med deltidsbönder och medlemsfinansierat jordbruk, där Joel Holmdahl är ett exempel. Vi pratar om risk, gentekniken och kronhjortarna, och om Magnus Lindö, som odlar en skyddsring av råg runt sin spelt. Sist kommer Torbjörns flaskpost till kommande bönder: ett enda ord, försök.

    Brödet på bordet Jag har bakat med Dalavete från Jädra Prästgård, både fullkorn och siktat, med salt och en surdeg gjord på samma mjöl. Man kan smaka vilket fält brödet kommer ifrån. Det är terroir i praktiken.

    Kapitel

    • 00:00 Intro: serien VISDOM och bönderna som röster
    • 00:59 Torbjörn och Linda: sina egna mellanhänder
    • 02:09 Från drängår till landsbygdsutveckling i Nicaragua, Tanzania och Vietnam
    • 06:43 Småskaligt är inte gulligt: 70 % av världens mat
    • 14:29 Monokultur, växtföljd och mikrolivet i jorden
    • 18:31 Sveriges veteöverskott och gården som självförsörjande på kväve
    • 25:13 Fosfor och myten om det cirkulära jordbruket
    • 28:05 Behöver man djur? Betesdjuren och djurfabrikerna
    • 37:51 Energigrödor, hampa och “fossilfri” diesel
    • 44:45 Beredskap: “Svenskt lantbruk har blivit som Volvo”
    • 50:22 Stöd per hektar och stöd efter antal arbetstillfällen
    • 54:40 Kilopris kontra näring, och brödet på bordet
    • 58:20 Matkronan: 3–9 % till bonden
    • 01:03:38 Krav, märkning och momsen på ekologiskt
    • 01:12:26 Förädling och krisberedskap: från 7 till 30 kr per kilo
    • 01:20:44 Kvarnrummet, maskinerna och proxykriget mot småskalighet
    • 01:28:42 Ekologin tappar mark, och Inserm-rapporten om bönders hälsa
    • 01:43:36 Varför Torbjörn inte är med i LRF
    • 01:48:51 Bonde 2.0 och nya ägarmodeller
    • 01:57:22 Behöver vi en kris? Förtroende som beredskap
    • 02:07:10 Teknikoptimism, gentekniken och riskspridning
    • 02:15:07 Terroir i en brödskiva
    • 02:22:32 Flaskposten: “Försök”
    • 02:25:58 Tips och avslutning

    Hitta Torbjörn och Linda Bondens marknad på lördagar, med säsongsstart i april–maj. Mjöl, oljor (hampa och raps) och grötkross finns på LIVS.

    Lyssna vidare Avsnittet med Joel Holmdahl om medlemsfinansierat jordbruk, Reformatets Matbarometer, ABF:s studiecirkel med sex avsnitt av Bryta Bröd och Matiprojektet.

    Afficher plus Afficher moins
    2 h et 32 min
  • ANNICA SOLHSTRÖM - #88 - Efter tio år som generaldirektör på Livsmedelsverket, ett vittnesmål om mat, makt och vad för samhälle vi byggt åt våra barn
    Sep 6 2026

    Avsnitt 88. Efter tio år som generaldirektör på Livsmedelsverket, ett vittnesmål om mat, makt och vad för samhälle vi byggt åt våra barn

    Annica Sohlström var generaldirektör för Livsmedelsverket mellan 2016 och 2025. Nutritionist, disputerad vid Karolinska, idag ordförande för forskningsprogrammet Mistra Food Futures. Samtalet i mitt kök blev öppet, autentiskt och ofiltrerat, ett vittnesmål från någon som suttit mitt i knutpunkten mellan vetenskap, politik och marknad.

    Hon berättar om något hon aldrig tidigare varit med om under sina år i staten. En minister som öppet gick ut och kritiserade sin egen myndighet. När Livsmedelsverket la fram nya kostråd om mindre rött kött krävde landsbygdsminister Peter Kullgren en omtagning. Vanligtvis, förklarar Annica, respekterar politiken att en myndighet talar på vetenskaplig grund, och en minister som ändå tycker annorlunda står fri att strunta i den. Att istället anklaga myndigheten för att inte arbeta sakligt var för henne anmärkningsvärt. Råden landade till slut på 350 gram i veckan, med tillägget att välja svenskt.

    Bakom den enskilda konflikten skymtar ett större problem. Myndigheterna har enligt Annica blivit allt bättre på att tala med varandra, men politiken arbetar i stuprör. Folkhälsa, landsbygd, beredskap, miljö och klimat hanteras var för sig, och ingen håller i helheten. Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 kallar hon rakt ut för en tillväxtstrategi snarare än en livsmedelsstrategi, ett dokument om att producera mer mat oavsett vilken sorts mat, framtaget av ett enda departement utan blick för vare sig hälsa eller resiliens.

    Och räkningen är enorm. Ohälsosam mat kostar samhället i behandling av hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2, i sjukskrivningar, i förlorad produktion och i mänskligt lidande. Vinsten på vägen dit har redan plockats ut av privata aktörer, medan kostnaden för skadan bärs av det offentliga. Matvanorna grundläggs i barndomen, men notan skrivs ut decennier senare. Att då lägga hela ansvaret på den enskildas val blir, med hennes logik, ohållbart.

    Men Annica är påfallande konstruktiv. Hon ser en verklig hävstång i en matskatteväxling, där socker, läsk och snacks beskattas hårdare medan skatten lättar på det gröna och det ekologiska. Svårigheten ligger i definitionerna, som vi ännu inte är överens om, och i gråzonerna där en tillverkare byter sockret mot ett sötningsmedel som inte räknas som socker. Ändå är hon övertygad om att det går, och pekar på Norge som redan lagstiftat med tydliga livsmedelsgrupper. Hon påminner också om att industrin mycket väl skulle kunna producera mat av hög kvalitet om den ombads göra det. Efterfrågan finns bara inte, ingen ställer kravet. Det som krävs är myndigheter som får uppdraget och politiker som vågar bära det.

    I köttfrågan avlivar hon en seglivad myt. Spannmål och baljväxter tillsammans ger kroppen samtliga aminosyror den behöver, och det enda som egentligen saknas är vitamin B12. Samtidigt vägrar hon det kategoriska, eftersom vi behöver betande djur för den biologiska mångfalden och de öppna landskapen. Slutsatsen blir nästan matematisk. Mer grönsaker, mer baljväxter, mindre men bättre kött.

    Så vad händer i ett land där marknaden får definiera vad ett barn stoppar i sig, där kunskapen finns men modet saknas, och där notan alltid skickas vidare till nästa generation? Annica satt på insidan i tio år. Hennes svar är mer uppriktigt än du kanske är beredd på. Lyssna på avsnitt 88 av Bryta Bröd.

    Afficher plus Afficher moins
    2 h et 6 min
  • JOHN GERHARD #87 - Vem äger maten, vem äger bonden? Om girighet, förtroende och femtio år i matsystemets alla led.
    Aug 16 2026

    John Gerhard har befunnit sig mitt i matsystemet i över fyrtio år. Inte som betraktare, utan som odlare, grossist, importör, lärare, skolledare och samhällsbyggare.

    På åttiotalet hamnade han i Dominikanska republiken. Där såg han vad som händer när små bönder görs beroende av krediter, insatsvaror och en global marknad de själva inte kontrollerar. Han var med och byggde upp kooperativ kring ekologiskt kaffe och bananer, där handeln inte bara skulle leverera en vara till Europa utan också bära skolor, lokal utveckling, hälsa och försörjning.

    Det blev början på en fråga som följt honom sedan dess:

    Vem äger egentligen maten?

    I det här avsnittet pratar vi om vad som händer när avståndet mellan jord och mun blir för stort. När relationer ersätts av certifieringar. När bonden blir en anonym leverantör, maten en SKU och varje led i kedjan förväntas maximera sin egen marginal.

    John berättar om Fairtrades tidiga ideal, om ekologiska bananer, om KRAV och Demeter, om hur den ekologiska rörelsen växte och hur dagligvaruhandeln så småningom tog allt större makt över den. Men också om varför problemet inte bara är ICA, Coop eller Axfood. Bakom dem finns ett ännu större skifte: kapital som går in i matsystemet med ett enda uppdrag, att bli mer kapital.

    Vi pratar om något som blivit nästan radikalt i vår tid: förtroende.

    Kan små bönder, grossister, butiker och människor som äter maten åter börja dela risk, kunskap och ansvar? Kan vi bygga skalfördelar genom samarbete istället för genom uppköp och koncentration? Och kan konsumenten bli medborgare igen, någon som faktiskt är en del av matsystemet?

    Det för oss hela vägen hem till Sverige, till vår nedmonterade jordbruksinfrastruktur och beredskap. Till Järna, Biodynamiska Produkter, Ekolådan och LIVS.

    För kanske är nästa matsystem inte något vi ska vänta på från politiken eller de stora kedjorna.

    Kanske måste vi börja bygga det själva. Tillsammans.

    Afficher plus Afficher moins
    2 h et 21 min
adbl_web_anon_alc_button_suppression_t1
Aucun commentaire pour le moment